Vi har nog med pengar för att finansiera klimatomställningen, även om kostar tusentals miljarder. Svenska staten ger ut sin egen valuta och har precis så mycket pengar som den själv bestämmer att den ska ha. Frågan är därför inte hur vi ska få tag i pengar, utan i stället hur vi ska skaffa fram de reala resurser - arbetskraft, råmaterial m.m. Men även det problemet går att lösa, med rätt politik. Detta är huvudbudskapet i rapporten ”Hur kan klimtomställningen finansieras?" a

Idéhistorikern Johan Norberg liknar i en essä i EFN (27/9, uppd. 3/10) den böljande ekonomiska politiken vid en tungviktsmatch mellan Keynes och Friedmans idéer – en match som pågått i mer än ett halvsekel utan att en slutgiltig vinnare har kunnat koras. Men Norberg missar själva orsaken till matchens utdragna karaktär: boxningsmatchen kan inte avgöra vem som har rätt eller ens mest rätt, för boxning är fel sport.

Fortsatt hårt angrepp på modern penningteori, MMT, levereras i en slutreplik till Daniel Suhonen och Max Jerneck på Expressens ledarsida. Håller i pennan gör Expressens vikarierande ledarskribent Rutger Brattström. Genom slutrepliken framkommer det att Brattström fortfarande inte har förstått hur staten finansierar sina utgifter. Han kommer också med ogrundade påståenden om inflationens orsaker. Brattströms stenkastning mot MMT blir till stenkastning i glashus.

I en ledarkrönika i Expressen attackeras modern penningteori, MMT, av den vikarierande ledarskribenten Rutger Brattström, som är inlånad från näringslivets tankesmedja Timbro. Brattströms krönika blir dock inte det angrepp på MMT som Brattström hade tänkt sig, utan i stället ett brandtal för överbeskattning. Det skriver Erik Arnell.

Lindvall föreslår i en krönika i Epoch Times att allmänheten ska få placera sina sparpengar hos Riksbanken. Med dessa ”insatta pengar” menar han att Riksbanken sedan kan köpa statspapper för att finansiera exempelvis lokal infrastruktur via en 30-årig ”specialobligation”. Problemet är att det är bokföringsmässigt omöjligt.

I sin krönika i Dagens Arena (15/9) vill Daniel Lind slå ett slag för världshandeln i vad han kallar ”merkantilismens tidevarv”. Han har gjort ett stort statistiskt grävjobb för att visa hur mycket svenskt arbete som i slutändan landar i Kina. Men ironin blir total när han försöker bevisa världshandelns välståndsökande värde genom att stoltsera med att vi har ett ackumulerat handelsöverskott på 400 miljarder kronor och att 80 000 svenska jobb går till denna export. Han firar

I valrörelsen har debatten om den ekonomiska politiken förts med en felaktig utgångspunkt: att det är skadligt om statsbudgeten går med underskott och statsskulden växer. Statsskulden är dock inte det minsta farlig utan utgör den privata sektorns finansiella sparande. När de politiska partierna tävlar om vem som vill minska statsskulden mest tävlar de därför i praktiken om vem som bromsar ekonomin mest och orsakar högst arbetslöshet. Det skriver Peo Hansen och Erik Arnell på

Modern penningteori (Modern Monetary Theory , MMT) utgör ett genombrott som öppnar nya politiska möjligheter när det gäller bland annat sysselsättning och klimatomställning. När MMT framställs som en monetär nyckel till reformer, utan att kopplas till en analys av vem som äger, styr och prioriterar i ekonomin, riskerar den dock att fungera som ett skyddsnät för kapitalismens avigsidor snarare än som en väg bort från dem. Det skriver Stephen Hinton i ett inlägg på bloggen.

Stockholm och Sverige fick nyligen besök av Steven Hail, en ledande brittisk-austra­liensisk hållbarhetsekonom. Med sig hade han en möjligheternas och framtidstrons national­ekonomi. Vi har råd att skapa ett tryggt och bra samhälle. Pengarna är inte problemet. Det vi kan göra, det har vi råd med, och vi kan göra väldigt mycket. Men det krävs att vi förstår vad pengar är och hur de fungerar. Först då kan vi utforma den eko­nomiska politiken på rätt sätt. Detta var Stevens Hail

Massarbetslösheten är inget mysterium. Den är tvärtom en eftersträvad följd av den ekonomiska politik som förs idag, och ses som nödvändig för att hålla inflationen i schack. Det är ingen inom politiken som vill erkänna detta, och därför är det tyst om arbetslösheten i valdebatten. Men arbetslösheten är ingen nödvändighet utan ett politiskt val. Inflationen skulle kunna bekämpas med arbete i stället för arbetslöshet. Detta skriver professor Peo Hansen och Erik Arnell.

Peo Hansen, professor i statsvetenskap, tar i sommar plats i podden Gott Snack, för att prata om vad pengar är och hur vårt penningsystem fungerar. Svaren som han lämnar på de frågorna förbluffar poddens värd Fredrik Söderholm och de andra i studion. Ägna en stund av din sommar åt att lyssna.

Shoka Åhrman menar att “Finanspolitiska stimulanser kan stärka köpkraften. Men de kan inte återställa tilliten.” Hon vänder därmed på kausaliteten. Det är just rätt finanspolitiska stimulanser som krävs för att återställa tillit och framtidstro och få igång ekonomin.

Bergh tittar på hur många som står på fabriksgolvet, men han blundar helt för kön utanför grinden.

Den svenska ekonomiska politiken bygger på myter och missförstånd. De som har styrt Sverige under de senaste årtiondena har felaktigt utgått från att pengar är en begränsad resurs för svenska staten, som skapar sina egna pengar. Följden har blivit massarbetslöshet, nedskärningar i välfärden och bostadskris. Det säger den ledande australiske hållbarhetsekonomen Steven Hail i en intervju med ETC. På lördag den 27 juni talar Steven Hail på Moderna Museet i Stockholm.

Det är ett tragiskt politiskt självskadebeteende när Socialdemokraterna och vänstern köper berättelsen om att statliga underskott är skadliga och oansvariga. Genom att godta den felaktiga modellen att staten måste "hitta finansiering" innan den kan agera, låser vänstern in sig i en bur där progressiv politik blir omöjlig att genomföra. Vänstern får därför till största del nöja sig med att klaga på högern och slösa politiskt kapital på att förmå de rika att “finansiera” vänste

Lördagen den 27 juni kommer den ledande hållbarhetsekonomen Steven Hail till Moderna Museet i Stockholm för att hålla föredrag och grupp-diskussioner. Målet med evenemanget är att ge deltagarna en verklig förståelse för vad som är möjligt att göra med ekonomisk politik. Den som påstår att vi inte har råd med offentliga investeringar har fel, menar Steven Hail, som vid evene­manget kommer att välkomnas till Sverige av den fackliga tankesmedjan Katalys chefs­ekonom Max Jerneck.

Att spara innebär att man inte spenderar hela sin inkomst. Att någon sparar innebär att en mindre mängd pengar används för att köpa varor och tjänster, det vill säga att efter­frågan minskar. Om det inte finns någon annan som är beredd att spendera mer än sin inkomst så kommer därför någons sparande att leda till att ekonomin saktar in. Ökat sparande gör oss alltså inte rikare, utan leder till vikande konjunktur och stigande arbets­löshet.

En rapport som Arena Idé har släppt nyligen, om beskattningen av kapitalinkomster, innehåller förslag som framställer de rika som mer betydelsefulla än de faktiskt är. Detta trots att Arena Idé är en tankesmedja som står socialdemokratin nära, finansieras av fackföreningsrörelsen och säger sig stå för ett medborgar- och löntagarperspektiv. Detta skriver Erik Arnell, aktiv i nätverket MMT för Sverige, i Dagens Arena.

Katalys nyutnämnde chefsekonom Max Jerneck framför ett budskap som borde vara självklart för alla, men som inte är det. Budskapet är detta: när staten går med minus går andra sektorer i ekonomin med plus. Underskott hos staten är därför - både i konkret och bildlig mening - positiva för privat sektor, som till följd av statliga underskott får mer pengar över. Pengar som kan sparas, delas ut som vinster eller användas till att betala av lån. Statliga underskott borde välkomnas

Vi lever inte i en bytesekonomi där pengar bara är ett praktiskt smörjmedel för utbytet av varor och tjänster. Vi lever i en monetär ekonomi. Artikeln introducerar en metafor och en "manual" till hur mekaniken i vår moderna monetära ekonomi fungerar. Det är inte som de flesta föreställer sig.