Max Jerneck pratar MMT i podden Livsprojektet

Max Jerneck, utredare vid den fackliga tankesmedjan Katalys och en av Sveriges ledande förespråkare för modern penningteori (Modern Monetary Theory, MMT), pratar om just det ämnet – MMT vill säga – i ett avsnitt av podden Livsprojektet som släpptes den 25 april. Avsnittet, som man hittar här, har titeln ”Hur mycket kan Sverige låna?”

Det är också kring den frågan som podd-avsnittet kretsar. Hur ska man se på statsskulden? Vilken betydelse har den egentligen? Riskerar en stat som har för hög statsskuld att bli ute-stängd från finansmarknaderna och gå i bankrutt? Skiljer sig svaren på frågorna åt från tid till annan och/eller från land till annat? Det är frågor som poddens värd Alfred Sjelvgren ställer till Max Jerneck.

Och Jernecks svar kretsar alla kring den centrala insikten inom modern penningteori: att staten är valutautgivare och därför inte fungerar som ett hushåll eller ett företag. Staten har genom sin centralbank tillgång till obegränsade mängder av sin egen valuta, i Sveriges fall den svenska kronan.

Inte nog med att svenska staten ur intet kan skapa de betalningsmedel – svenska kronor – som den så kallade statsskulden ska betalas med, den kan också bestämma hur hög räntan på statsskulden ska vara. Om Riksbanken – vår centralbank – vill att räntan på statsskulden ska vara lägre, då kan den när som helst börja köpa tillbaka statsobligationer från privat sektor till högre priser, varvid räntan sjunker.

Statsskulden är därför inget att oroa sig för, menar Jerneck. Sverige har inte vunnit något på att trycka ner statsskulden från 90-talet och framåt. Tvärtom skulle Sverige ha kunnat åtnjuta en mycket starkare ekonomisk utveckling om svenska staten hade investerat i infrastruktur, bostäder m.m., i stället för att minska statsskulden.

Det är inget som tas upp i podden, men bland förespråkare för MMT finns till och med en diskussion om huruvida staten över huvud taget lånar och om statsskulden över huvud taget är någon skuld. När svenska staten tar emot svenska kronor från privat sektor i utbyte mot ett löfte att senare betala tillbaka kronorna jämte viss ränta, då skaffar den sig inte tillgång till något den inte redan har, framhåller vissa MMT:are. Därför kan inte staten låna när den ger ut sin egen valuta. Staten har också obegränsade mängder av sin egen valuta. Därför kan statsskulden inte jämställas med ett hushålls eller ett företags skulder och statsskulden bör över huvud taget inte betraktas som någon skuld, menar samma MMT:are.

Podd-värden Sjelvgren tycks inse att Göran Perssons gamla uttalanden från 90-talet, om att Sverige måste spara för att inte hamna i onåd hos finansvalparna på Wall Street, var helt uppåt väggarna (något vi skrivit om här). Han frågar Jerneck varför ingen förstår hur det hänger ihop?

Jerneck svarar att man på 90-talet var oerhört van vid att kronan hade en fast växelkurs. Riks-bankens uppgift var, fram till 1992, att genom interventioner på finansmarknaderna se till att priset på svenska kronor motsvarade en viss mängd utländsk valuta. Sverige – Riksbanken – var då beroende av att ha tillgång till utländsk valuta för att kunna upprätthålla den fasta växelkursen.

När Sverige under hösten 1992 tvingades överge den fasta växelkursen och låta kronan flyta, då behövde Riksbanken inte längre utländsk valuta för att försvara kronans värde. Men före-ställningen om Sveriges beroende av de internationella finansmarknaderna levde kvar i poli-tikernas medvetande, tror Jerneck.

Man kan dock fråga sig om inte tjänstemännen på Riksbanken visste att den flytande växel-kursen helt hade ritat om spelplanen. När Riksbanken ansåg att den politiska sfären genom-fört tillräckligt omfattande nedskärningar och surrat sig tillräckligt hårt vid åtstramnings-masten, berättar Jerneck i podden, då ingrep Riksbanken på finansmarknaden och sänkte räntan på statsskulden. Man kan misstänka att Riksbanken såg sig tvungen att markera att den verkligen var oberoende från den politiska makten, och att den därför inte sänkte räntan på statsskulden tidigare. Riksbankens oberoende var en reform som Sverige var skyldigt att genomföra som ett led i den då pågående anpassningen till EU.

En liknande situation uppstod, menar Jerneck i podden, under eurokrisen i början av tio-talet. Till en början vägrade den europeiska centralbanken ECB att ingripa och sänka den grekiska statslåneräntan när den började stiga i spåren av finanskrisen 2008. Först när den grekiska regeringen hade genomfört tillräckligt omfattande nedskärningar och skatte-höjningar såg sig ECB oförhindrad att börja agera på finansmarknaden och sänka den grekiska statslåneräntan. En sorts utpressning, konstaterar Jerneck. Och också, kan man tillägga, ett bevis på att en stat som Grekland, som inte har någon egen valuta och central-bank, står inför helt andra begräsningar än en stat som Sverige, som har behållit sin valuta-suveränitet.

Podd-avsnittet är väldigt välgjort och ger en god första inblick i MMT:s tankevärld. Perspek-tiven i den världen är helt annorlunda än i den gängse ekonomisk-politiska debatten. För-hoppningsvis kan det på sikt ändras, men då krävs många fler samtal av det slag som förs i podd-avsnittet av Jerneck och Sjelvgren.