LÄR DIG VAD PENGAR ÄR - LYSSNA PÅ PEOS PENGAR

Peo Hansen med sommarpratarkrans (AI-bild)

Sommaren är här och med den sommarpratarna. En som inte (i år heller) fick någon krans av Bibi Rödöö på Sveriges Radio var Peo Hansen. Han är professor i statsvetenskap och en av Sveriges främsta förespråkare för modern penningteori (MMT, modern monetary theory), en riktning inom nationalekonomin som tar avstamp i frågorna om vad pengar är och varifrån de kommer.

Tur då att det finns fler som sänder än statsradion. Podden Gott Snack, som drivs av Fredrik Söderholm, välkomnar Peo. I sommar har man chansen att lyssna på en serie program som kallas Peos pengar, i vilka Peo får chansen att förklara vad pengar är och hur vårt penningsystem fungerar. 

I det första avsnittet, som man hittar via denna länk, fokuserar Peo på frågan om vad pengar är. Svaren som han lämnar på den frågan förbluffar Söderholm och de andra i studion. 

Förbluffelsen orsakas nog i hög grad av det faktum att de professionella nationalekonomerna, som borde ha förklarat för oss för länge sedan var pengar är och hur de fungerar, inte gör det. Detta har i sin tur att göra med att de professionella ekonomerna är fast i felaktiga föreställningar om pengar, det är Peos tes. Om man vill lära sig vad pengar är och hur de fungerar, då är det nog bättre att inte vara en skolad nationalekonom, säger Peo i programmets inledning.

Pengar är i grund och botten skuldsedlar, IOUs med det engelska uttrycket, förklarar Peo. De är kuponger som kan användas för att betala en skuld till utgivaren av dem. Peo nämner ICA-affärens rabattkuponger som exempel. De kan användas för att betala en skuld till ICA för matinköp. Peo berättar även att han, när hans barn var yngre, krävde att de skulle betala till honom i hans egen valuta, i peos. Utgivaren av peos var Peo själv. 

Svenska kronor är också skuldsedlar, IOUs, fortsätter Peo. De kan användas till att betala skulder till staten. Och skulder till staten har vi alla: skatterna.

Utgivaren har själv ingen användning för sina egna skuldsedlar, poängterar Peo flera gånger i programmet. De har bara ett värde i någon annans hand. ICA-affären slänger rabattkupongerna när de har lösts in, konstaterar Peo. Det har han kollat av med en ICA-anställd. Och staten, den raderar pengarna när de betalas in i skatt. Det sker digitalt, hos Riksbanken. Peo raderade också själv sina peos när barnen betalade dem till honom.

Men hur kan pengarna - skuldsedlarna - ha ett värde om de bara skapas ur tomma intet av en utgivare och sedan upplöses i tomma intet när de löses in? Peo svarar att det handlar om makt. Staten har makten att straffa dem som inte betalar skatt till den med dess egna skuldsedlar, dess pengar. Det gör den genom böter, fängelse, utmätning och konkurs. 

Därför blir pengarna värda något i vars och ens hand. Man måste skaffa sig dem, annars råkar man illa ut. Därför är var och en beredd att lämna ifrån sig varor och tjänster i utbyte mot statens pengar. Alla statstjänstemän byter dagligen sitt arbete mot statens skuldsedlar, till exempel.

Peos peos var värda något eftersom Peo hade makt att bestämma över sina barn (låt vara på ett schysst och vänligt sätt, han köpte glass åt dem när sysslorna var utförda, berättar han). Barnen var tvungna att utföra hushållssysslor för att få peos. 

Peo kunde, som ekonomer brukar säga, mobilisera reala resurser, barnens arbetskraft, genom utgivning av peos. Staten kan skaffa sig reala resurser genom ge ut pengar, som kostar oerhört lite för den att ge ut, men som den kan få värdefulla saker för. 

I sin tur betyder förstås detta att skatterna inte finansierar statens utgifter. Staten behöver inte skatteinbetalningar för att kunna betala ut löner, pensioner, hyror, barnbidrag och annat. När en skatteinbetalning når staten raderas ju pengarna.

Fredrik Söderholm (andra från höger) och övriga i Gott Snack-studion

Övriga i studion är som sagt förbluffade över vad Peo har att berätta. Man känner sig som emojin med det exploderande huvudet, utbrister Söderholm en bit in i programmet. 

Man kan dra på munnen åt Söderholms reaktion, men samtidigt är det något ledsamt med den. Det är skrämmande hur obekant sanningen om pengarnas väsen är för de flesta. Särskilt med tanke på hur viktigt det ämnet är för utformningen av den ekonomiska politiken, och därmed för allas våra liv. 

Peo gör dock ett väldigt gott dagsverke för att skingra dimmorna genom sitt deltagande i Gott Snack. Ju fler som lyssnar, desto större kliv framåt tar folkbildningen i frågor om ekonomi och ekonomisk politik. 

Ägna en liten stund i sommar åt Peos Pengar.