top of page

Sverige är inte finansiellt begränsat - utan begränsat av våra reala resurser

Kommentar på Anders Berghs gästkrönika på ledarsidan i Kristianstadsbladet den 15 aug 2024. Hittas här. Kommentaren skrevs först som ett inlägg på X.


Det är befriande att se och otroligt viktigt med en svensk nationalekonom som fokuserar på de reala, begränsade, resurserna!


Jag måste ändå få kommentera statens alternativ till underskottsfinansiering som @drbergh

menar existerar - låna eller “sätta fart på sedelpressen”. 👇


"Vissa föreslår att Sverige ska öka statsskulden och låna till angelägna behov och investeringar. Det kan vi kosta på oss efter att under lång tid ha sparat i den offentliga ekonomin och minskat statsskulden, menar de.


Andra föreslår att vi ska skapa mer pengar. Riksdagen kan säga åt Riksbanken att sätta fart på sedelpressarna. För dessa nyskapade pengar kan den offentliga sektorn utbilda och anställa både lärare och militärer.


Det första argumentet är vanligt bland etablerade opinionsbildare och politiker. Det andra är mindre ortodoxt och är kopplat till den ekonomiska teorin modern monetary theory, eller modern penningteori som den kallas på svenska. Båda argumenten utgår från helt korrekta premisser."


Alternativen utgår INTE från “korrekta premisser” och Berghs formulering bidrar inte till att öka förståelsen för hur det monetära systemet fungerar. Dessutom missrepresenterar nog Bergh MMT en aning.


Grunden i MMT är en beskrivning av det monetära systemet vi har och insikten att staten är en monopolistisk valutautgivare:


Svenska staten har, genom RB, monopol på att skapa det enda den accepterar som betalning av skatter och statspapper.


Svenska staten lånar inte SEK.


Staten är den enda källan till det den sägs låna…


Staten skapar ALLTID nya SEK när den spenderar. Skatter raderar SEK. Staten säljer SEDAN statspapper för att matcha differensen (vid underskott). Det är alltså inte ett lån i någon vettig betydelse av ordet.


Annorlunda uttryckt:


Statens nettospenderande skapar saldon på transaktionskonton och staten erbjuder sedan innehavarna att flytta saldona till vad som kan likställas med handlingsbara sparkonton.


Detta sista steg - flytten till sparkonton - är det som brukar kallas "att staten lånar".


Det är såklart inte att låna.



Nu till det reala.


Var ska färre jobba?


Först och främst borde färre “jobba” i arbetslöshetskön. Se @blmqvst tråd https://x.com/blmqvst/status/1824170809327292434


Vilken yrkesgrupp vi är beredda att minska?


På sikt finns det mängder av arbetskraft att hämta i flera sektorer genom omorganisation och omreglering (bank&finans poppar omedelbart upp i mitt huvud).


Tänk t.ex. ett pensionssystem där staten betalar pension direkt till pensionärer, månad för månad. Eller ett kraftigt förenklat skattesystem. Hur mycket arbetskraft skulle frigöras?


Kommer vi verkligen få en sådan låg andel av befolkningen i arbetsför ålder att äkta full sysselsättning (inte jämvikts), väl avvägda prioriteringar kring resursanvändning samt produktivitetsökningar inte räcker för att fylla hålen och klara av att producera det vi behöver? Det är onekligen en intressant fråga.


I min värld är det är vida bättre att denna fråga diskuteras utifrån reala resurser, som Bergh gör, än det vanliga: "hur ska allt färre personer ha råd att finansiellt försörja allt fler". Därför tycker jag artikeln är viktig! @drbergh ställer enligt mig rätt frågor!


Att “Sverige är inte finansiellt begränsat - utan begränsat av våra reala resurser” är ämnet och i stort sett titeln på en artikel av en svensk nationalekonom ser jag som ett stort steg framåt!

Comments


bottom of page