MMT FÖR SVERIGE DELTAR I PODDEN KAPITALET

Johannes Borgström från MMT för Sverige intervjuas i denna veckas avsnitt av den populära ekonomipodden Kapitalet med Jakob Bursell och Rickard Almqvist. Avsnittet har titeln ”Europa rustar upp — men var ska vi hitta alla pengar?” och man hittar det här. Intervjun med Johannes med anslutande diskussion upptar de sista dryga tio minuterna, men hela avsnittet kan varmt rekommenderas.

Ämnet som behandlas är finansieringen av de stora försvarssatsningar som har aviserats av flera europeiska länder den senaste tiden (bland annat Tyskland, Sverige och Estland).

Hur skulle Sverige betala kraftigt ökade försvarsutgifter? Ska man höja skatterna och så fall vilka? Skulle Sverige — svenska staten vill säga — kunna låna pengar om det behövs? Skulle Sverige — om behoven var riktigt stora och akuta — kunna räkna med att få låna en summa som är lika stor som (den så kallade) statsskulden är idag, dvs drygt 1 000 miljarder kronor? Dessa frågor ställs i Kapitalet-avsnittet.

Den första delen av avsnittet utgår från det gängse perspektivet på pengar och på (den så kallade) statsskulden: att statens pengar kommer från privat sektor och att staten måste skaffa sig pengar därifrån antingen tvångsvis — genom skatter och andra pålagor — eller på frivillig väg — genom lån. I den delen av avsnittet intervjuas Klas Granlund, som är chef för avdelningen för statsskuldsförvaltning vid Riksgälden, den myndighet som skulle kunna kallas statens ekonomiavdelning.

Intervjun börjar med en kort redovisning för hur statens utgifter rent praktiskt verkställs, vilket även vi i MMT för Sverige har behandlat i mer detalj i en rapport. Granlund berättar även i podden att svenska staten har goda finanser och därför goda möjligheter att låna svenska kronor på finansmarknaden. Även mycket stora ökningar av upplåningen skulle Riksgälden kunna hantera, åtminstone om myndigheten får tillräckligt med tid på sig.

Sedan gör Johannes entré i podden och perspektiven skiftar. Statens pengar kommer inte från privat sektor, utan från staten själv. Det skriver MMT för Sverige även i vårt nyligen till Finansdepartementet inlämnade remissvar om det finanspolitiska ramverket.

Staten har – som Johannes framhåller i podden – monopol på utgivningen av sin egen valuta. Det betyder att pengar inte är någon begränsad resurs för staten, vare sig när det gäller försvarssatsningar eller i övrigt. Staten kan betala hur mycket pengar som helst för det som den vill köpa. I stället är det tillgången till reala resurser — arbetskraft, stål och andra insatsvaror, el, produktionsanläggningar — som avgör vad staten kan göra och inte göra. Om det finns lediga resurser så kommer det inte heller att bli någon inflation när staten ökar sina utgifter, åtminstone inte i bemärkelsen ihållande prisökningar, betonar Johannes.

I podden uttrycker Jakob Bursell och Rickard Almqvist intresse för att tillägna MMT ett eget Kapitalet-avsnitt. Vi hoppas att deras lyssnare visar intresse för den idén, och att vi hörs i ekonomipodden Kapitalet snart igen.

I ett sådant MMT-avsnitt skulle man kunna behandla frågan om vilken funktion skatterna har enligt MMT. Jakob Bursell funderar i avsnittet kring att skatterna kanske inte skulle behövas alls om MMT:s resonemang drogs till sin spets. Så ser ju inte vi MMT:are på saken, utan anser att skatterna har flera helt avgörande samhällsfunktioner. Att skapa efterfrågan på statens valuta och frigöra resurser som staten sedan kan köpa är kanske de två viktigaste.

Vidare skulle man kunna prata lite närmare om statens utgivning av pengar, dvs om statens betalningar, och ta upp språkbruket som används om statens intäkter och utgifter. Är det rätt att säga att staten betalar med pengar som kommer från skatter, från lån eller från tryckpressen, eller görs alla statliga betalningar med pengar som staten skapar när den betalar? MMT för Sverige företräder den sistnämnda uppfattningen, vilket vi behandlar i vår rapport ”Sverige – en självfinansierande stat” .

I avvaktan på ett uppföljande MMT-avsnitt i Kapitalet får vi lyssna på detta avsnitt. Det är ett kul, bra och folkbildande podd-avsnitt, som rekommenderas varmt.